och onska att jobba inte me mer ifall att uppleva sig kvavd itu karnfamiljen, it barnen alternativt hederlig it samhallets ansprak villig att skaffa barnunge. Det befinner sig nago bruten slutsatserna inom Jenny Bjorklunds forskning kring hurs modrar ino litteratu lamnar tryt familjer. Studien befinner sig gjord spann city sta genusvetenskap vid Uppsala universitet.
Det kanske icke gar odl vidstrack sasom att kar lamnar sin at
– inom aldre tidskrift sam inom litteratur av andra lander, bryter mammorna mestadel upp utav emancipatoriska orsak – deras hopp att arbeta alternativ studera promenera icke att ansluta med att finnas mamma – darfor bristfallig jamstalldhet. De lamnar sina familjer darfor att dom ej trivs tillsammans att finnas till mammor eller for att karnfamiljen icke hela tiden befinner si en sa angenam omrade att besta villi, sager Jenny Bjorklund, docent i litteraturvetenskap sam universitetslektor i genusvetenskap utbredd city sta genusvetenskap utbredd Uppsala universitet.
Inom sin forskning sasom omedelbart presenteras ino boken Maternal Abandonment knip Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature, ager hon gatt genom samt analyserat 25 modrar inom ett tjugotal olika romaner av aren. Ino romaner skrivna info senaste sekelskiftet befinner sig de mammor sasom lamnar familjen alternativ overger sina kidsen mycket en biperson, e inom bakgrunden vars beteende forklarar huvudkaraktaren. I massor fran de romaner som ingar ino Jenny Bjorklunds forskning befinner sig mammorna sjalva huvudpersonen. Inom atskilliga itu romanerna tillats lasarna plocka fraktio mammornas synsatt, antingen via att berattelsen befinner sig inom jag-form alternativ genom att berattaren ger lasarna insyn inom mammornas tankar och emotioner sa att do forstar dom sam varfor de lamnar avta familjer.
Jenny Bjorklund delar inom studien opp mammornas motiv mot att avga, i manga olika kategorier. Fransett inom e fatal av bockerna, sasom har en mer sedvanlig aspekt samt dar mammorna lamnar eftersom bristande rattighete, koper det ino andra forsavit kvinns som gor resistens kontra skilda norm.
Ett kluster gor resistans mot moderskapet och foraldraskapet, ett grupp som forskaren kallar ”de daliga mammorna”. Do modrarna befinner si en aning mer distanserade mot avta barn, sam traffas itu samhallet som en aning mindre br paro. Ett pro ar Sara Kadefors inte har superb. Ino saken da berattelsen lamnar mamman sin tonarsdotter samt hane, postum att innehav forsnillat dotters arv. Hon inneha lagt allihopa pengar pa lyxkonsumtion, och nar det kommer fram blir det separation samt hon flyttar in ino nagon akdon utanfor Ikea. Jenny Bjorklund beskriver det saso att mamman villi ytan forsoker att forsonas med dottern, andock ej anstranger sig riktig. Hon ar ej hagad bruten dottern sasom endast bryr sig om konsumtion samt sin flyttbar. Jenny Bjorklund beskriver det saso att karaktaren astadkommer resistans till iden forsavitt det goda moderskapet.
I dom nutida svenska spraket romaner som mi undersoker lever kvinnorna inom allmanhet ino mer eller mindre jamstallda forhallanden
– Det koper ifall iden om att mammor forgott skal befinna intresserade utav forsvinna baby. Det finns ett standardmatt ino dag forsavitt det involverade foraldraskapet. Darfor att finnas goda paro skal vi planter vara barns intressen ino etta nave. Vi amna ick bara skota vara kidsen utan samt uppmuntra de dar samt mildra forut dom darfor at de skall utvecklas. Skada svenska mammor far ej besta for sjalvuppoffrande. De forvantas istallet amna deltaga barnen odla ofta som genomforbar, for att de alskar do. Medan skal de holje med ovning, umgas med kompisar samt ha ett ratt goromal saso kanns centralt. Det blir nagon stor pafrestning kungen svenska spraket mammor att lyckas alltsammans det har. Mamman inom inte hemma bast gor opposition mot allt det forvantade, sager Jenny Bjorklund.
– darborta vart mamman ick odl hanford inom att ovanfor knopp taget vara mamma. Det ar hennes karl saso pushat henne till att bliv foralder. Anledningen ar att do inneha kompisar saso skall reproducera och han borjar berora sig jaktad. Hon tillat ett baby sam hon och barnet hamnar oupphorligen inom konflikter sasom hon ick kan bruka. Hon reagerar barnsligt sam duckar via att lasa in sig villig toaletten samt dolja sig nedanfor tacket, samt onsk villi att det ska flanera over. Det ar pappan sasom befinner si saken dar aktiva narvarande foraldern sam saken da narvarande mammakaraktaren gor mothugg mot dom forebild sasom finns, uppg Jenny Bjorklund.
Inom forskningen ager hon fokuserat gallande svenska romaner inte med metodis komparering tillsammans varldsomfattand tidskrift. Skarpa befinner sig villi saken da svenska sprake kontexten, sasom befinner sig originell nar det innefatta mojligheten att forena att sam karriar och som villi lyfts fram nar hane skall design bilden itu Sverige. Det syns bland ovrig pa svenska spraket institutets sajt, darborta de lyfter fram familjeideal med rattigheter och pappor som ar hemma, skriver Jenny Bjorklund.
Andra kategorier, bortsett fran otillfredsstallande jamstalldhet sam resistans kontra moderskapet, saso Jenny Bjorklund ager definierat ar resistans till karnfamiljen sam resistens til pronatalismen – namligen samhallets forvantningar villig att samtliga kvinnor vill aga barnunge.
Nar det innefatta det senaste utgar Jenny Bjorklund a det hon beskriver saso det svenska samhallets sam politikens inriktning villig att hjalpa sta barnfamiljer. Hurdan saken da svenska spraket valfardsstaten bakdel darefter har genomfort skilda atgarder darfor att underlatta forut familjer gravi, med anpassad arbetstid, givmild foraldraledighet och barnbidrag. En samhallsstyr saso utmarker sig internationellt.
РDet inneha bilda familjecentrerade normer och ett pronatalistisk pafrestning. vackra flickor fr̴n armenien Mammor inom marklig itu bockerna lamnar forsvinna familjer efterso att de nog aldrig ville bli modrar. Dom ville handla andra foremal sam foraldraskapet tittar do som en bestraffning.
E prov gallande det befinner sig Sara Stridsbergs Happy Sally. Darbort age foraldrarna en avtal. Pappan vill segla ovan Atlanten, andock det vill ej mamman. Hon tranar for att simma slu Engelska kanalen, och dom bestammer att om hon klarar det amna hon fa oandli simtid, nago pool samt personlig lagenhet ino familjens lya. Forlorar hon blir det atlantsegling och oandlig lektid tillsammans barnen.
– atskilliga fran bockerna visar villig att karnfamiljen inte evigt ar nagon sa hjartlig sate att befinna pa. Sjalv antagande att detta engagerar lasarna nyligen for att flertal funderar runt det har, samt kanner aterigen sig. Skada nar det handlar forsavitt prylar sasom kanns forbjudna enligt samhallets normer befinner si litteraturen e sal darborta kar kan forsoka skild leverne samt testa forbjudna tankar, anser Jenny Bjorklund.
Write a Comment